KUNSKAPSBANK

Vad är homosocialitet? Och hur påverkar det?

Författare: Emma Runqvist, Kandidatexamen Sociologi

Homosocialitet är ett teoretiskt begrepp som bygger på att liknande människor bygger relationer till varandra eller de grupper där de kan identifiera sig själva. Begreppet används främst för att beskriva fenomenet att män ofta rekryterar män till ledande positioner, men kan också appliceras i andra sociala sammanhang där personer av ett och samma kön kraftigt dominerar. (Källa)
För vissa kanske likhetseffekten låter mer bekant. Den syftar till att gynna människor som liknar oss själva, i allt från lika utbildning och karriär till ålder och utseende – you name it. Flertal studier har visat på hur likhetseffekten påverkar chefer att anställda samma typ av person om, och om igen, vilket bildar homosocial reproduktion (Källa)

Sociologen Jean Lipman-Blumen utvecklade en teori om homosocialitet, där syftet var att beskriva hur män tenderar att välja andra män före kvinnor. Det kan låta oskyldigt och väldigt naturligt att föredra umgänge med likasinnade, det är rentav mänskligt att vilja omge sig med människor som är som en själv. Men det blir problematiskt när inneslutning och uteslutning av individer sker på organisatorisk och relationell nivå. Om lika alltid väljer lika kommer det såklart ta mycket längre tid för oss att skapa jämställdhet på ledande positioner eftersom de fortfarande är besuttna av främst män. (Källa)

Hur påverkar homosocialiteten på organisationsnivå?

Enigt den homosocialistiska teorin utesluts ofta kvinnor från sociala sammanhang för att dels inte störa kulturen som råder, dels också för att de inte anses besitta de ekonomiska, sociala och politiska resurserna som enligt teorin är nödvändiga för att inkluderas. Inte bara stärker det här beteendet den rådande könsstrukturer utan det bidrar också till en ökad psykisk ohälsa hos männen som förväntas leva upp till det manliga idealet. Att tillhöra gruppen kan alltså ha en negativ effekt på individnivå, oavsett vilket kön vi har. (Källa) 

Inte bara i arbetslivet visar sig spår av effekten, utan även till sättet vi bygger upp vårt nätverk i livet överlag. Vi väljer kompisar som liknar oss själva och människor med lika åsikter, karaktärsdrag och inställning på sociala medier tenderar vi att tycka om lite extra. Därför väljer många manliga chefer att rekrytera andra män som redan finns, eller har blivit rekommenderad av någon annan, i dennes nätverk. För att påskynda rekryteringsprocessen ser de förbi kvinnor och väljer en killkompis. Roller blir inte utannonserade offentligt utan tillskrivs en redan tilltänkt kandidat – en “polare” med andra ord. Ett genomtänkt personligt nätverk blir den mest värdefulla meriten, och att vara god vän med vd:n ger förtur – trots att man inte nödvändigtvis besitter de rätta kompetenserna. 

Ett lika tankesätt kan absolut skapa enklare sätt att jobba. Det är lättare att leda människor som är som dig själv och som delar dina värderingar. Men det är inte  vägen till framgång. För många driver det snarare bolaget i graven och faktum är att det sällan leder till ett långsiktigt hållbart företagande. Ju mer vi drabbas av likhetseffekten, desto mer försämras också arbetsförhållanden för kvinnor och andra minoriteter. Långsiktigt har detta såklart effekt både på förmågan att behålla talanger och innovationen  (Källa) 

Vill du ha hjälp att kartlägga homosocialiteten i er organisation?
Kika in här.

Dela gärna om du vill att fler ska ta del av detta innehåll!