Vad är könsstrukturer och var kommer de egentligen från?
Könsstrukturer = Uttrycker maktförhållanden mellan män och kvinnor i samhället samt formar den maskulina och feminina identiteten som avgör delar av vår mänskliga status. (källa)
Sedan antiken har strukturer präglat kvinnor och män på en daglig basis, och reglerat sociala ordningar mellan könen på grund av ojämlika maktförhållanden. Kvinnornas främsta uppgift, oavsett social status, har under många år varit att ta hand om hemmet och föda barn. Medan flickorna blev tillsagda och upplärda hur ett hem skulle skötas, och en man tas hand om, fick pojkarna studera retorik och matematik. När kvinnan gifte sig övertog mannen i äktenskapet målsmanskapet, vilket tidigare tillhört kvinnans far. Det var inte förrän 1871 som den första kvinnan, Betty Pettersson, fick börja studera på universitetet, eller förrän 1918 som den första kammaren röstade igenom allmän rösträtt för kvinnor. Att äga sin egen kropp som kvinna och rätten till säkert abort började inte gälla först 1938. (källa)
Det har med andra ord funnits en skev maktfördelning mellan könen under många, många år – och råder på många fronter än idag.
Studier visar på att samhället än idag hänvisar till ett system där män som grupp är konstruerade att vara överlägsna kvinnor och den manliga auktoriteten tas för givet. Det vi kallar för manlig överordning. Trots att systemet har förändrats med tiden och jämställdhetsutvecklingen går framåt, är det förmodligen den främsta orsaken till att kvinnor och barn lever under ett stort förtryck världen över. (källa)
I samband med att vi föds och växer upp, går varje individ igenom en socialiseringsprocess, som sker genom att vi befinner oss bland andra vuxna eller sociala institutioner. Raewyn Conell, australisk sociolog, har forskat kring ämnet och berättar att den sociala formningen således kan förklara hur män och kvinnor förvärvar sin könsidentitet och fortsätter att upprätthålla strukturen som råder i samhället. En struktur där män är privilegierade att vara det dominanta könet, medan kvinnor är det underrepresenterade.
Få hjälp att ta reda på hur strukturen påverkar er kultur
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras könsstrukturer som en konsekvens för individerna själva, deras identitet, personligheter och valen som görs. Detta berör allt från hur vi förväntas tala, agera i olika situationer, se ut och bete oss utifrån vårt tilldelade kön.
Hur påverkas vi av könsstrukturer?
De flesta av oss har en redan förutbestämd föreställning om vad som är manligt respektive kvinnligt i allt från exempelvis yrkesval till klädstil, åsikter och egenskaper. Dessa föreställningar bildar ett mönster i samhället, en könsstruktur, som upprätthåller och försvårar förändring av det som anses naturligt samt normalt. Genom att upprätthålla de rådande könsstrukturerna påverkas både män och kvinnor, däremot skiljer det sig åt hur könen påverkas i praktiken.
En konsekvens av könsstrukturerna är, som nämnt ovan, den ojämställda synen på könen. Inställningen att män värderas högre än kvinnor i både privatlivet, men också arbetslivet och andra sociala sammanhang har avgett svårt förändrade effekter i samhället. Trots att kvinnor fått ett större utrymme på arbetsmarknaden, får de (oftast) mindre betalt för lika arbete som männen. Dessutom lever den gamla strukturen kvar i många hushåll där kvinnor drar det större lasset i hemmet, vilket kräver mer flexibla eller kortare arbetstider. Samtidigt tas det fortfarande för givet att män är ledare på arbetsplatsen och tjänar mera i lön samt spenderar mindre tid med familjen.
Som rubriken indikerar associeras könen med olika förväntningar. Beroende på vilket samhälle vi befinner oss i skiljer sig också de mönster vi efterlever för respektive kön. Vad som däremot består är den manliga dominansen och ständiga maktkampen mellan könen, där kvinnor kvarstår underordnade.
