När debatten blir polariserad vinner ingen - Fannys Förebilder

När debatten blir polariserad vinner ingen

Vilken debatt vill vi egentligen ha? 
Ingen har väl missat den senaste tidens debatt kring Erik Selins uttalande i Dagens Industri om frånvaron av kvinnliga ägare inom fastighetsbranschen. Ett uttalande som väckte mycket känslor och jag var en av de första som valde att haka på. Därmed är jag också en del av den polariserade debatten som blivit och det har gjort att jag de senaste dagarna reflekterat mycket kring just det. 

Sen jag startade min podd har det varit oerhört viktigt för mig med kunskap och att hela tiden utmana mina egna perspektiv. Den grund jag stått på har hela tiden varit att lyfta strukturer och normer för att ifrågasätta dem och hur de påverkar oss alla. För att driva sakfrågan jämställdhet som för mig handlar om att alla ska ha samma förutsättningar. Nu måste jag landa i en insikt om att sakfrågan hamnade åt sidan och att en individ blev offer för det. Jag kan inte personligen ta ansvar för hans uttalande och hur media hanterat det, något jag pratat med Erik om personligen. Det jag däremot behöver ta ställning till är hur jag själv agerar utifrån mitt syfte från och med nu. 


Jag tycker att det vi ska prata om är strukturerna som vi alla är offer för. Vi är alla del av ett större problem, nämligen att vi alla dömer andra, inte för att vi är dåliga människor utan för att vi alla har omedvetna fördomar. Jag själv kom till exempel till en smärtsam insikt när jag skrev min bok om att de flesta som gästat min podd var vita privilegierade kvinnor, eftersom jag precis som alla andra har en filterbubbla. Det gör ont att komma till sådana insikter men det som avgör vilka vi är som människor är hur vi agerar utifrån det. I slutändan är det här en fråga om kunskap och medvetenhet inte om en enstaka person, utan om att vi generellt saknar kunskap om hur strukturer och normer påverkar oss. Och det är ju precis den medvetenhet och hur vi kan öka den som vi behöver ha samtal om. Vi behöver öka förväntan på våra ledare och öppna upp för reflektion kring frågorna utan skuld och skam. 

Då blir min nästa fråga, hur tar vi det här samtalet på ett annat sätt? Jag har ingen magisk lösning på problemet men jag kämpar med att hitta den och det är de frågorna jag ställer mig just nu. Vad kan vi göra annorlunda nästa gång för att inte skapa en här polariseringen?  
En annan stor del av min podd har ju också alltid varit att inkludera många i samtalet om jämställdhet och hur vi når dit. Hur får vi fler människor på maktpositioner att vilja vara en del av förändringen? Jag tror i alla fall inte det är genom att göra individer till galjonsfigurer som ska stå till svars för ett större problem, för på så sätt skapar vi bara en “vi mot dem” känsla. Det kommer inte att ta oss någonstans. Jag försöker att alltid ta debatten på det sättet men även jag går ibland går vilse i andras berättelser. Det är lätt att bli arg och frustrerad, där landar vi nog alla någon gång. Jag har efter mitt inlägg om Erik senaste veckan fått motta en hel del hat vilket ju faktiskt inte leder någonstans. Jag är faktiskt övertygad om att det inte kommer att påverka strukturerna och normerna som ju är det stora problemet här. 

För att vi ska nå förändring på riktigt behöver vi alla vara en del av den och då behöver kanske retoriken ändras?