Det privata är politiskt 

En av anledningarna till att jag brinner för jämställdhet, och framför allt en jämställd vardag, är det sorgliga faktumet att 4 av 5 som sjukskrivs för utmattning är kvinnor. Under de år jag jobbade som kliniskt verksam psykolog träffade jag hundratals utmattade människor som nästan alla bar på en gemensam, och helt orimlig skam: Varför hade just de blivit sjuka? Varför kunde inte de hantera livet som alla andra?

Men egentligen är det inte särskilt konstigt att de tänkte så då det allt för ofta pratas om utmattning på det sättet: ”Kvinnor är sådana prestationsprinsessor med på tok för höga krav, om de bara lärde sig att sätta gränser, slappna av och ta det lugnt så skulle de inte bli ”utbrända”. 

Att bemöta de här myterna med forskning, fakta och statistik har blivit till min stora uppgift i livet och arbetslivet. Det stora problemet är inte enskilda individer, det stora problemet är att vi har skapat ett samhälle som per definition är ohållbart. 

Vi behöver höja kunskapsnivån kring begreppet arbete/fritid i relation till utmattning, för det är naivt och okunnigt att prata om kvinnors stressrelaterade ohälsa utan att lyfta det obetalda arbetets organisering och hur ojämställdhet genomsyrar alla områden, från vaggan till graven. Kvinnor bär dubbla bördor, osäkra anställningar, vård och omsorg, ofrivilliga deltider. Stress, sämre löneutveckling, glastak och utsatthet. När sedan den betalda arbetsdagen tenderar att ta slut för män, påbörjar kvinnor arbetsdag nummer två, med matlagning, diskning, städning, tvätt, projektledning, relationsarbete och omsorg av barn 

De allra flesta av oss är relativt blinda över hur, och på vilket sätt, det påverkar oss att leva i ett ojämställt samhälle. Vi måste belysa det faktumet för att sedan börja göra jämställdhet. Som forskaren Carin Holmberg uttrycker det i sin nästan 25 år gamla studie ”Det kallas kärlek”, när vi inte ser makten i relationer så osynliggörs könsmaktsstrukturerna. Hon intervjuade unga, jämställda par utan barn. Hon ville titta på den typen av relationer för vid tiden för studien pratades det mycket om att ojämställdheten smög sig in i samband med att det kom in barn i relationen. Carin kunde visa att så inte var fallet, utan att även i par som upplever sig helt jämställda existerar könsmaktsordningen. Den är närvarande hela tiden och påverkar hur vi tänker, hur vi förstår verkligheten, hur vi pratar. Till och med hur vi älskar.

Du, jag, din partner, din mamma, din bror, din kompis, din son, det är vi tillsammans som upprätthåller det ojämställda samhälle som vi fortfarande lever i. Vi kan förändra, men då måste vi först vara medvetna om att vi inte är framme.

Den 28:e september ska vi ta snacket om hur vi kommer åt den här problematiken.

Kika in här för att säkra din plats!

Sandra Lindström, leg, psykolog och föreläsare – Jämställdvardag.se