Är det alltid tråkigt att skilja sig?
Detta är ett gästinlägg skrivet av Elin Sundin
”Vad tråkigt att höra”. Det är ofta människors svar när någon berättar om en skilsmässa. Men är det alltid tråkigt att skilja sig? Det kanske är jätteskönt att en relation som länge har varit icke fungerande äntligen tar slut. Så var det för mig. Så jag uppmuntrade istället människor att gratulera mig när jag äntligen separerade från mitt barns pappa. Jag gratulerade mig själv varje dag i fyra år.
I poddavsnittet hos Fanny berättar jag om varför jag behövde separera från en kontrollerande man och en relation som gjorde mig ofri. Men jag pratar även om makt i olika sammanhang.
Lyssna på hela poddavsnittet här
Makt ja. Det är tydligt att den som vinner på en separation är den som tjänar mest pengar. Och det är alltför vanligt att kvinnor som lämnar relationen även lämnar bohaget och flyttar till en andrahandslägenhet. Om hon dessutom har levt med en våldsam man kanske hon gör ett gästspel på ett skyddat boende för att vila och få stöd. Alltför många kvinnor och hennes barn tvingas leva med skyddade personuppgifter. Det är inte alltför ovanligt att hon inte gör anspråk på inventarier och halva bohaget i en bodelning eftersom en bodelningsförrättare kan bli en riktigt dyr historia. Idag ingår det nämligen inte i någon hemförsäkring. Att separera kan ekonomiskt bli en klassresa neråt. Men också en riktig smarrig trerättersmiddag för själen.
I Sverige lever över 300 000 kvinnor som enastående mammor på heltid eller deltid. Att vara enastående mamma kan vara en enorm frihet men det kan också vara tungt. Framför allt för att samhället är utformat för kärnfamiljen. Jag menar till och med att samhället straffar kvinnor som bryter upp från en kärnfamilj. Om det har jag skrivit mer om här.
”Den enastående mamman på heltid behöver alltid be om hjälp med avlastning med barn och hushåll.”
När de allra flesta par med barn skiljer sig så kommer de överens om delat ansvar, dvs varannan vecka. Men det är inte heller alltför ovanligt att pappan helt lämnar över ansvaret till mamman i något skede av barnets liv. Att ha ansvar för barn på deltid eller på heltid skiljer sig åt markant. En enastående mamma med ansvar på deltid kan längta efter sina barn ena veckan men samtidigt ägna sig åt jobb, vänner och fritidsintressen och fokusera på barnen den andra veckan medan en annan mamma ständigt har ansvar för barn och aldrig kan vila ut. Den enastående mamman på heltid behöver alltid be om hjälp med avlastning med barn och hushåll.
I forskningsartiklar om hur enastående mammor upplever livet framkommer några gemensamma punkter. Till exempel berättar kvinnorna att nätverket och vännerna blir viktigare än någonsin.
Det är en konst att leva som enastående mamma. Enastående mammor blir ofta experter på tidseffektivitet, planering och gränssättning. Om jag någon gång skulle skriva en vardagsguide om livet som enastående mamma på heltid skulle innehållsförteckningen se ut ungefär såhär: Makt och locus of control, hantera kommentarer, hantera juridiken, hantera ekonomin samt hantera och samarbeta med ditt barn.
Åren går. Nu är det sex år sen jag lämnade relationen som började som en kärleksrelation men slutade som en våldsam relation, bakom mig.
Och om du undrar om vi någonsin har pratat om vår relation. Ja, det har vi. Jag har frågat honom varför han sa så hemska saker. Efter några år svarade han på min fråga. Han sa att han var rädd att förlora mig.